Långt innan det första stjärnfallet, levde två vinterflygare, som inte kunde komma överens, på jorden. Den ena trodde att solen lyste längst och den andra att månen lyste längst. En dag hörde de en Amaryllisknopp som jämrade sig: "Snälla, vinterflygare, om ni värmer mig över vintern så skall jag tala om för er vem som lyser längst". Genast satte flygarna igång att värma Amaryllisknoppen. Värmen fick Amaryllis att växa och en dag slog hon ut till en ljuvlig vinterblomma. Då sade hon: "Av er godhet har jag fått den vackraste gåvan - kraft att växa! Ni skall också veta att solen och månen lyser lika länge". De två räknade sol- och månstrålar hela det dygnet. Och ni må tro att de blev snopna när de insåg att Amaryllis hade rätt. Samtidigt var de tacksamma. Nu fick de ju vara sams!

Något dygn innan vårdagjämningen är natten och dagen lika långa. Det vi tror på borde inte hindra oss från att leva tillsammans, huvudsaken är att vi kan skilja på gott och ont.