Det var en gång en körsbärskornell som precis hade slagit ut sina blommor i vårsolen. Intill kornellen porlade en bäck. Bäcken hade äntligen vaknat till liv efter att vinterisen smält bort och i luften letade yrvakna humledrottningar efter något att äta. Kornellen iakttog naturens aktiviteter med stort intresse. Plötsligt såg kornellen en nykomling - en liten älvflicka. Flickan var tom i blicken och ögonen hade svullnat av alla tårar som runnit ner för hennes kinder. Kornellen visste precis var flickan kom ifrån. Den senaste tiden hade hon tagit hand om flera älvor som var i samma skick. Men den här flickan kom inte ensam. Hon hade vårstormen med sig. Genast anade kornellen oråd. Vårstormen hade onda avsikter, det förstod kornellen. Hon ropade att älvflickan och vårstormen måste ta sig över bäcken om de skulle vidare och att det nog vore bra om älvan fick vila lite - hon såg trött ut. ”Ni kan bo hos mig så länge”, sade kornellen. De båda nykomlingarna accepterade erbjudandet. Kornellen förklarade för vårstormen att de kunde ta virke från hennes grenar till att bygga en flotte, men att flickan inte kunde resa vidare förrän kornellens frukter hade mognat. Varje dag byggde vårstormen på flotten och varje dag frågade han om de kunde resa - frukterna var ju så röda och fina nu. Gång på gång svarade kornellen att flickan inte var redo än. Till slut gick det inte att hålla kvar de båda gästerna längre. De förberedde sig för avfärd. Kornellen sade till vårstormen att han måste vara först i flotten. Det var ett krav från kornellens sida. Och så gjorde de, först lade de i flotten och sedan satte vårstormen sig tillrätta och precis innan älvflickan skulle kliva på, sjönk flotten. Än i dag ligger vårstormen på botten. Och älvflickan, hon bor kvar hos körsbärskornellen och återhämtar sig en dag i taget.

Att vara ett ensamkommande barn utan vårdnadshavare i ett främmande land innebär en ökad utsatthet. Uppskattningsvis 1,2 mil­joner barn ut­sätts för människo­handel varje år. Många av de barnen har dessutom varit med om fruktansvärda saker, som inga barn ska behöva uppleva. Även om det inte syns på utsidan så tar upplevelserna lång tid att bearbeta.
Körsbärskornellen blommar tidigt på våren. Senare på hösten kommer bären. Bären är inte mogna förrän de faller ner på marken - trots att de är alldeles röda till färgen.
Körsbärskornellens ved är det tyngsta och hårdaste europeiska virket, det sjunker i vatten och är elastiskt.