Kornettblomman (Streptocarpus) och Fiolalven

För länge sedan, långt innan naturen hade börjat ta skada, levde en Fiolalv  i skogen. Han kunde spela ljuv musik eftersom fiolens strängar bestod av solstrålar.  Men tiden gick och världen förändrades. Solen började tappa kraft och alven kunde inte längre hitta de rätta tonerna. Mörkret tog så sakta över och hotade att utplåna allt liv på jorden genom att skicka Rädslan på dem. Rädslan var en svamp som bredde ut sina strängar i underjorden.
En dag stannade Fiolalven till vid en Kornettblomma som var märkbart tagen av Rädslans framfart. Kornettblomman förklarade att hon hade blivit angripen från rötterna och snart skulle hon dö. Rädslan hade missat ett av Kornettblommans blad, men vad kunde ett blad göra när allt liv ändå skulle dö ut?Fiolalven blev förskräckt. Skulle  Mörkret lyckas med sitt uppdrag?  I det ögonblicket tog mörkret över. Allting blev svart. Alla växter somnade in. Fiolalven visste att han måste hitta ljus, men hur? Det enda han kunde var ju att spela fiol. Försiktigt knyckte han loss en del från Rädslans underjordiska strängar och fäste den på sin fiol. Plötsligt hittade han tonerna igen. Som av ett under började strängen lysa och snart kom det ljus från alla håll i skogen och från Kornettblommans blad började blommor sakta växa fram igen. Tack vare Fiolalvens handling började det frodas som aldrig förr i skogen och än i dag spelar han det vackraste han kan, när solen behöver vila.