För länge sedan, fanns det en underbar plats, där blommorna slog ut på vintern och där kronbladen glittrade i snön. Den enda som hade varit på platsen, var en skidälva. Där brukade hon åka skidor bland blommorna så att snön yrde. Växterna älskade när skidälvan kom på besök. En dag när skidälvan inte var där, kom en oväntad gäst. Han sade att han hette Pollutio. Pollutio blev förtrollad av de blommande växterna och genast förstod han att här kunde han tjäna en förmögenhet. Pollutio förklarade att han ville hjälpa växterna att producera fler blommor i sin fabrik och sedan sälja dem vidare. Vinterblommorna tyckte att det lät som en bra idé, Pollutio hade ju sagt att de skulle bli rika. Utan skidälvans vetskap började Pollutio med sitt arbete. Till en början var allting som vanligt, men efter en tid förändrades platsen. Blommorna började sloka och snön smälte sakta bort. Till slut fanns endast en växt, en Snödrottningorkidé, kvar på platsen. Skidälvan blev förfärad när Snödrottningen berättade att Pollutio hade förstört jorden under dem för att producera och exportera. Skidälvan visste att hon måste rädda den överlevande vinterblomman, men hur skulle det gå när marken var förstörd? I ren desperation tog älvan med Snödrottningen långt bort från den skadade jorden, upp i ett träd. "Snälla, snälla, Snödrottning! Här på trädets gren finns snö, men ingen jord att växa i, men du måste växa här ändå"! bönfallde skidälvan. Inte bara Snödrottningen själv, utan också trädet såg till att Snödrottningens rötter fick fäste i barken och började blomma. Än i dag blommar Snödrottningen på trädens grenar för att hedra de växter som somnade in efter Pollutios framfart.